Jag vill bli en sådan som skriver krönikor på fritiden och blir svin rik. Undra hur man skriver sådana.

Jag avskyr lite när jag blir sådär kär i något meningslöst "riktiga människor" program. Just nu är jag helt inne i Ung och Bortskämnd och Kenza och Tyras show. Pinsamt, men sant..

Idag hade jag och Ava världens bitch fight. Ava bestämnde sig för att ignorera allt jag sa och sen bryta ihop för att hon inte klarade av alla saker på egen hand. Vilket ledde till att jag fick en mindre nervsammanbrott på hela situvationen och faktiskt nästan fick lite lust att bryta ihop och gråta lite. Men bara nästan. Mest är det väl en dålig kombination av att jag är aningen sjuk och Ava är aningen sjuk, vilket gör oss till två envisa snorvalpar som båda ska ha rätt. Dock har jag ju 17 års mer erfarenhet än den lilla flickan. SÅJAGHARALLTIDRÄTT.

Så här är det, i England så spelar man fotboll på vinter. Deras säsong har altlså inte allts hållt på särskillt länge. Dock så är det nu svin kallt och snö i hela england, så hälften av alla matcher ställs in. Detta är när till livsfarligt då fotboll är det största gemensama intresset här.

Jag som aldrig annars kola rpå fotboll har faktiskt börjat bli aningen insat i div 3. Lite halv kär i Brighton faktiskt.

Idag har jag och familjen varit på en liten mysig pub någonstans mitt i ingenstans och ätit. Var kalas mysigt. Puben ligger typ vid en vandringsled, så hela tiden är puben fylld med människor och hundar. En miljar hundar typ. Pappan i familjen är sjukt hundrädd. Han frös till när han såg en stor hund som stod och kollade på honom. Mamman frågade diskret vad det var för hund, då hon inte var i synfältet för hunden. Jag råkar då lite diskret säga att det är en valp.
Pappan dog lite, mest av hjärtattak för att valpen inte slutade kolla på honom, men lite för att jag och mamman bröt ihop och garvade som idioter åt hans nära-döden-upplevelse.

Det snöar här idag, inte för att snön ligger kvar på marken, men det hindrar ju inte halkan. Tydligen så har inte folk vinterdäck i England. Så denna obefintliga snö skapar kaos och gör det fullkomligt livsfarligt att försöka krossa en väg eller ens vara nära en väg.
Kanske inte bara för att bilarna halkar runt, utan även jag.. och alla andra. Särskillt alla envisa flickor utan byxor, men med tre meter höga klackar på skorna. Alltså livsfarligt att halka in i dem.

Förövrigt så är jag inne på säsong tre av Ugly Betty. Kan inte riktigt vänja mig vid tanken på att hon ser ut att vara runt fjorton år gammal.

( Till Petra: flytta till ön igen, annars kommer du aldrig på mitt brev. )

Igår steg jag och Ava av bussen och jag frågade henne om hon behöver gå på toa och hon säger ja. Så vi halv springer in på Mac donalds, upp för en miljon trappor, in på världens minsta toalett. Och där står två fjortonåringa flickor och sminkar sig. Jag typ skit samma drar in Ava på toan och då säger hon, att hon behöver minsan inte gå längre..

Så vi går sakta ner för en miljon trappor och börjar traska hemåt.
Jag trodde aldrig i min värld att jag skulle vara en av de där som springer runt med ett barn till Mac donalds för att inte en olycka ska inträffa. Inte på de närmaste tio åren iallafall.

Sen när vi väl kom hem så hände en "messy" olycka.. Jag panikade en anning och typ aldrig att jag en försöker rädda hennes byxor så jag slängde dem. Jag tror minsan att mamman förstod panik ganska bra när hon kom hem.

Ava går på ett privat dagis, alltså man betalar för att få ha sitt barn där. Som ni vet så finns det också en hel del privata skolor i England, vilken disskuteras hej vilt om de ska behållas eller inte. Då de bidrar till klasskillnader, så alla inte kan gå i privata skolor och så vidare. För man vill ha sitt barn i privat skolor då, enligt statestik så är det en stor skillnad på utbildningen. Det är statistiskt bevisat att man får bättre utbildning i privata skolor.

Det jag vill komma till är, att Ava går på ett privat dagis, hon är 2 och ett halvt och kan räkna till 10 på franska. När jag lämnar och hämtar henne så pratar alltid en av fröknarna igenom dagen och vad som har hänt med mig. Ava har också en bok som fröknarna skriver i varje dag, om vad just Ava har gjort, hur mycket hon ätit och vad hon lekt med.

Det andra jag vill komma till är, att jag skulle gärna bli dagisfröken, men inte i Sverige. Sveriges dagis är aningen kaosartat och oorganiserat om man jämför med här. Men dock så jämför jag ju vanliga dagis i Sverige med ett privat i England. Men om jag hade haft ett barn, och om det här är skillnaden så skulle jag gärna betala för att ha mitt barn på ett privat dagis.

Nu har jag dock generaliserat och dragit de flesta dagis över en kant. Men vad vore världen utan orättvisa åsikter och generaliseringar. Kanske.. mindre hatfull. BUT WHAT'S THE FUN ABOUT THAT.

Dock kan jag ju bli den dagisfröken som ser till att göra det till en bättre plats. Som gandi sa, "Be the change." usch...

Tråk tisdag, mest för jag har ont i huvdet, är sjuk och vill kasta sten på alla oljud som pågår utanför. Typ billarm, mitt i natten.

Idag och jag sett Easy A två gånger. Så bra är den. Ungefär en av de bästa filmerna jag någonsin sett. Lite som Zombiland. Nu barnvaktar jag och nyss testade jag cottage paj, eller vad tusan de heter. Typ kött-med-sås-och-sen-potatismos-på så värmer man den som en paj och äter den. Det var.. okej.

Ett under har inträffat, inte en olycka på hela vägen hem eller hemma idag! Jag är så sjukt stolt över flickan att jag nästan gifte mig med henne. Idag berättade också Ava att jag var hennes bästa vän. Jag tror jag smälte som is i micron.

Mest för att hon sa detta efter att vi hade haft en disskution om hur man inte ska smeta tvål över hela badrummet. Jag är alltså bestämmd och omtyckt!

Idag var första dagen som Ava har varit utan blöja, för att nu ska hon intensiv-pott-tränas. Jag bryter därför ihop lite inför morgon dagen. Men mamman tar Ava till dagis så vi slipper en olycka på vägen dit. Dock så ska jag hämta Ava, även om jag får henne att kissa på toan innan vi lämnar dagis så kan vi få vänta runt 10 min på bussen, sen tar bussen 20 min och sen tar det nog runt 15 att få hem henne från bussen. Detta är alltså 45 minuter där en olycka inte får ske. Jag räknar iskallt med att olyckan kommer att ske med tanke på hur denna dagen flytit på..

Ah, jag som inte ens vet om jag är stor nog att hjälpa ett barn på toa, USCH. Fasiken vad jag kommer få bita ihop. Går det åt helvete innan föräldrar kommer hem imon så får hon ha blöja ändå. Men jag är lagom ängslig för hur helvetet innan blöjan kan komma att te sig.. Men men, under och mirakel händer så det kanske går kalas bra imon. Hoppas hoppas.

Idag har jag ingen feber men hostar som tusan, magmuskler here I come.
Undra om har fåt någon brittisk dialekt ännu. Känns inte så, mest för att de som bor i den här stan har en dialekt som består av att mummla. De låter inte alls så där mycsigt brittiska som folk på Tv:in gör. Men så länge jag inte snappar upp new castel dialekten så är jag glad. Det är den mest hjärtskärande dialekt jag hört, nästan inte ens en dialekt, mer som ett annat språk.

Idag är jag sjuk så jag har mest badat och sovit. För jag är ensam i huset då de andra är på kalas och är ute och stökar. Mer än så har jag inte att raportera om idag.

Sverige har ju sina typiska skänk-pengar-till-barn-i-andra -länder tv programms kvällar. I england har man en insamling för sina egna barn. Pengar går till handikapade, barn som förlorat sina föräldrar, barn med läs och skriv svårigheter och så vidare. Men andledning till att jag berätta det här är inte för att fasiken-vilken-bra-ide-då-sverige-alltid-saknar-pengar-till-barn-med-problem-som-skulle-behöva-stöd-på-olika-sätt-och-vår-stat-inte-kan-fixa-fram-de-pengarna, utan för att de satsar en stor del av pengarna på vårdhundar till typ asbergers barn. Då min mamma håller på och tränar sin hund till vårdhund så kommer hon bli ganska glad av att höra att de visade as bra "reklam" om vårdhundar och hur mycket de hjälper i detta skänk-pengar-program.

I vilket fall så är det en sten-gammal man som presenterar allt i programet. Han började med meningen: "Im only here to ask for you money so..!". Klockrent.

Idag har jag och Ava haft våra despyter, hon har testat gränser och regler hej vilt. Surt för henne att jag är världens mest envisaste människa ibland.

Dock ledde detta till något ytterst pinsamt, då Ava fick för sig att krama en dyngsur stolpe påvägen hem och jag säger åt henne att det är en fruktansvärt dum ide. Ungen ska då ha mig att känna på kinden, hur våt och kall den är. Jag vägrar, jag menar jag har ju påpekat den ursla ideen då ska ju inte jag få lida för den. Flickan blir fruktansvärt arg och drar tag i min arm/hänger i min hand och ska ha mig att känna på kinden. Smart som jag är så drar jag handen snabbt uppet för jag har ju sagt att jag inte vill känna. Men eftersom att Ava hänger i min hand medans jag drar mig loss så tappar hon all balans och faller platt på marken. Kvar står jag och bara vad-tusan-hur-kom-du-dit, Ava har minen typ WEEEEI-VAD-KUL-HUR-GICK-DET-TILL?!, tanten ijämte mig har mer minen slog-hon-just-ungen-till-marken?! Otroligt pinsamt men Ava reste sig upp, log och studdsade vidare utan att jag behövde känna på kinden. Jag hängde på och tanten stod kvar..

Snart tar jag på mig mina skor och traskar 4 hus bort till doktorn och säger till henne att fixa till mig. Min hals är lite som en såg och mitt huvud är tungt som en jäkligt-tung sten. Jag är också så sjukt sugen på choklad-munkar att jag kan gå sönder.

I vilket fall, de jag bor hos har börjat fundera på att flytta så det kommer hit folk och kollar på huset lite då och då. Så mitt rum är sådär sjukt städat och ser hoteligt tomt ut. Fast så är det inte det.. För jag har en grymt stor garderob som jag bara slängt in allt i. Tummen upp för organiserat kaos!

Öhh.. annars idag har jag handlat tandtråd.

I de flesta fall så finns det matlådor till Ava som jag värmer upp till henne när vi kommer hem från dagis vid sådär 5 tiden. Men inte idag så då kokade jag pasta och stekte korv till henne. Hon var lagom impad, sen om detta beror på att hon är 2.5 och inte riktigt har några krav på mat än eller om jag faktiskt är en mat gud när det kommer till simpel mat, det kommer vi aldrig veta.
Men om det är något jag kan så är det pasta, mackor och stuvade mackaroner. Så jag menar att steka korv var en vild chansning. Förutom det så är jag jäkligt bra på att värma upp saker i micron. Bättre skit bra på få saker än halv dålig på många... Eller ja..

Dagens tips:
När man ska värma mat i micron så smakar den ju aldrig riktigt sådär bra som den gjorde dagen innan när den liksom var "färsk-lagad". Som tilllexempel potatismos, det blir ju aningen tort, osmakligt och jäkligt tort när man micrar det. Men om man slår i lite smör medans det värms upp och sen när det är varmt så blandar man i lite mjölk. Så VIPS så smakar det "färsk-lagat".

Dagens andra tips är ett program som går på Svt, Ung och bortskämnd. Underbart patetiskt program. Vilket leder mig till, gud vad underbart det är att svenska kanaler har så man kan se program på interwebben. Jag kan på så sätt inte missa något patetiskt alls!

Jag är galet förkyld, sådär så att ögonen trillar ut lite. Så jag tröstar mig med kakor och frallor. Tröstmat är nog det godaste som finns. Känns inte riktigt sådär tilltalande att traska ut i kylan igen för att hämta Ava.

Idag har jag simmat och ätit Avas farfars lasagne. Alltså han som är pensionerad kock. Lurigaste någonsin var att den smakade precis som pappas lasagne. Vad är oddsen för det?

Jag har ont som tusan i halsen och min lugg är nu förlång för att ha den så som jag vill ha den. Orkar inte leta upp klipptjejen igen så jag tänker se lite lurig ut ett tag tills den lagom för lång. Nu är den bara jobbig, och gud vad jag önskar att jag kunde få massage. Ska köpa mig en massage person när jag blir stor. Ska ha han i en garderob och plocka fram han när jag får lite ont. Vilket är typ konstant för att jag inte vet vad hållning är och därför rör mig som en säck potatis.

Här skulle jag lägga upp en bild på mitt fett stora blåmärke som täcker halva armen, men nej min kamera ville inte ta en bild.. Dessutom är det ett blåmärke som är skapat av en grymt otrevlig sjuksköteskeman. Han ropade upp mig genom att säga "I CANT FREAKING PRONUNCE THIS NAME." Nehe sa jag, då är det nog mig du menar.
Efter detta så tömnde han mig på blod och visade helt klart inga som helst tecken på att ha missbrukat i sitt liv. Med tanke på att snubben inte har en anning om hur en blodådra fungerar. Därför är jag blå och grön. Så nu ser jag istället ut som en nybörjar-pundare.

Detta hände i Fredags, nu idag är det måndag och jag är frisk förklarad och kan nu konsumera alkohol igen. Öhh, alltså blir varse om vilket vin man dricker till vilken mat av italienare.

Jag är nu också ägare till sådär en miljon påsar kli-pulver som jag inte har någon nytta av. Och även ett par hundra kli-tabletter som också är lugnande och aningen ångest dämpande. SÅ OM NÅGON AV ER BLIR GUL OCH KLIAR HÖR AV ER TILL MIG.

Idag insåg jag också att jag tydligen rodnar något otroligt ibland när jag gör bort mig totalt i engelskan för att jag blir nervös och svammlar.
Får folk som rodnar lättare eller svårare att få en stroke? Jag menar de är ju vana vid att ha mycket blod i huvudet och på så sätt så borde ju risken för stopp minskas då hjärnan spolas ur hyffsat ofta. Eller är det så, att de lättare får stroke för att mer blod passerar huvudet, och oddsen på så sätt höjs?

Suprise, suprise. Här trodde jag minsan att England var ett framtidsland. Ett land som vägrar att göra breda och säkra vägar för att det är charmigare med gränder. Men ändå ett framtidsland. MEN NEJ vad fel jag hade. Tydligen så ändrar man buss numret och destinations platsen genom att manuelt rulla fram rätt på världens längsta papper.

Imon får jag reda på om jag har en hyffsat återställd lever eller om jag är sjuk i smyg utan att jag längre märker det. Spännande.

Det regnar därför händer inget intressant i min nya värld. Weiii.

Idag har jag inte gjort någonting. Förutom att köpt mer garn av tanten i affären. Hon log med hela ansiktet när hon såg att jag kom in i affären och frågade allt om hur det gick med stickningen. Det gjorde nog min dag.
Och nu spenderar jag kvällen med att vakta ett litet charmtroll som sover. Till kvällsmat så stekte mig själv hamburgare. Saken vara bara den att jag blev upprörd för att de fortfarande var råkött-röda fast jag stekt dem i typ 10 minuter.. Så jag stekte på dem i en evighet till. Det visade sig att de var kryddade. Med röd krydda. Så de smakade bränt och äckligt men såg råa ut. INTE OKEJ.

Efter att ha varit här i snart 2 månader så har min erfarenhet insett att vädret kan påverka mitt trådlösa bredband. Jag har ingen som helst aning om detta faktiskt är möjligt men min egna statestik säger mig att varje gång det blåser mycket så strular mitt bredband. Och idag, är det en stormens dag.

Därför har vi snö i Sverige, för att man blir inte lika deprimerad av snö som av regndroppar stora som bilar som försöker kör över en så fort man går ut.

Idag har jag tappat mitt tålamod med lill tjejen mer än 2 gånger. Mest för att hon inte har tåldamod. Ni ser, jag spelar gärna 3 tusen olika spel med henne fast hon inte förstår reglerna eller att det är ett spel alla gånger. Fast jag inte alls gillar att förlora så låter jag detta charmtroll vinna konstant. Men för att komma till saken, hon väljer alltså ett spel och vi plockar fram typ 245 bitar av ett memory och när alla bitar väl är vända och utlagda så vill hon spela något annat. Problemet är inte att hon inte hjälper till att plocka undan memoryt som redan är framme utan att när vi väl har plockat ihop det och tagit fram det andra. Så ändrar hon sig och vill göra det gamla. Efter ungefär 3957025 byten så bröt jag ihop lite och bara NU ÄR DET NOG. Nu målar du. Hon målade. I typ 3 sekunder sen skulle hon pussla. Jag bara, okej du kan pussla, jag ska tekna jultomten.
Om jag ska skaffa en liten unge så ska pappan ha tålamodsnerver av stål. Dessutom ska det vara garanterat att dessa nerver ärvs ner till ungen. Igentligen så behöver han antagligen stålnerverna mest för att han ska orka med mig och inte jag ett litet barn.

Ava och hundar är något som inte riktigt vill fungera. Hon facsineras något fruktansvärt av dem och är hur nyfiken som helst så länge de inte kan komma nära henne, för då blir hon livrädd och klättrar upp på en. Bokstavligen. Så idag när en hund gick om oss bakifrån och varken hon eller jag uppmärksammat att det ens var en hund bakom oss. Så trodde jag ärligt att Ava fick en hjärtattack när denna hund med ägare går förbi. Efter att ha lipat en skvätt över sin nära döden upplevelse så kunde hon inte sluta prata om hur söt hunden var i ungefär 10 minuter.
En dag kommer denna unga dam växa upp och bli en tonåring med dessa besynnerliga rädslor som jag inte riktigt vet om man kan kalla rädslor.Ett barn på dagis har också lärt Ava säga "Shut up!" idag. Inte för att Ava vet vad detta riktigt betyder, men det har inte hindrat henne ifrån att använda det flitigt till typ allt. Men efter en ganska kort disskution om att det inte alls är ett trevligt utrop och att slås inte heller är tillåtet, och ungefär 2.5 minuter på satygs-steget så blev hon ett litet lamm igen. Ett satygs-steg är alltså ett steg man får sitta på om man är otrevlig och/eller slås, tills man liksom vet bättre. Ett kalas bra steg alltså.

Ikväll har jag vilat mina ögon på derbyt (så kan man nog minsan stava det) mellan machester united och manchester city. En skit rik snubbe köpte manchester city och några skit bra spelare tydligen, bara sådär, för att få se sitt favorit lag vinna någon jäkla gång. Det går ganska bra för det laget nu. Pappan i familjen är sådär härligt kär i fotboll att han nästan byter om och hoppar in i tv:in ibland. Så med detta sagt så kan de flesta förstå detta samtalet.

Mamman: You dont really play in the premier league.
Pappan: No, I play in premier life.

Här är mitt rum typ.

Idag var det storm så Ava's mamma tog henne till dagis åt mig så vi inte skulle drunkna eller blåsa bort. Eller jag drunkna (med tanke på mina ike existerande simmkunskaper) och Ava blåsa bort (med tanke på att hon är liten som ett löv, och jag är svag som mask och kan inte hålla kvar henne om en orkan kommer). Så jag sov större delen av dagen.

Jag tror minsann att jag nämnde att jag skulle köpa mig en concealer, jag gjorde det förra veckan. Faktiskt, ganska så underbar uppfinning, aldrig mer svart under ögonen. Alltså inte bara för att jag har en hy som inte gillar att se normal ut. Utan för att jag har en mascara som inte går bort även om man liksom osthyvlar bort huden. Denna mascara från helvetet gillar alltså att färga min hud aningen svart.
Nu kanske någon anser, alltså de mindra flickiga läsarna anser att jag borde byta mascara, men tji fick dem. För att förutom att den missfärgar huden så får man kalas långa ögonfransar. FIN FINT FÖRSTÅR NI.

Ava slängde idag ur sig en monolog ifrån ingenstans.
-A zebra have 4 legs.
Sen kollar hon på sin mamma och säger
-But you have just 2.
Sen fortsatte hon att måla jultomten.

Ganska coolt, när jag kom hit så målade hon mest bara streck och en massa "spagetti-kaos". Nu har hon snappat upp cirklar. Så allt är cirklar. Huvuden, kroppar, hus, träd, ben, tigrar, bilar och sist och inte minst fyrkanter.

Idag har mina ömma fötter vandrat runt i Brighton i sådär 3 timmar och kollat på kläder och önskat sig nya skor. De fick inget av det. Man kan igentligen summmera Brighton med "what comes around goes around". För hur jäkla klantigt lokalsinne du har så kommer du alltid hamna där du startade. Otroligt jävla irriterande, när du kan liksom svära på att du gått ner en våning och inte gått upp igen men ändå lyckas finna dig själv vid samma utgång som innan. Två våningar upp. Så jag har i stort sett tillbringat hela dagen med att vandra på samma gata fast jag försök byta i varje sväng. Sen tog jag fika paus, men eftersom att jag avskyr att beställa saker så lyckades jag inte få tag i någon vettig mat utan mest bara varm oboy och en hel god juice, och Pc gamer. För att de är patetiskt att sitta på cafe själv om man inte har något att läsa. Har man något att läsa så ser man mest bara viktig ut.

Igentligen ville jag ta kanske en miljon bilder på alla små mysiga gator men detta är helt klart på en nivå av pinsamhet som jag inte orkade med idag. Stå där och vara ivägen för att ta kort på två väggar som står för nära varandra. Nej tack.

Det finns också ett kungligt palats liknande sak i Brighton. En dag ska jag ta och köpa mig en biljett så jag kan få se hur det ser ut innuti. Om jag fattat detta rätt så var det en kung som gillade palats hus och byggde sig därför ett gigantiskt. Mitt ibland alla gamla hus och små gator. Nu är det mest ett museium eller liknande. Riktigt äckligt snyggt är det dock. Utifrån iallafall.

Idag har familjen och kollade på fotboll och hälsade på släkten och grejer. Så jag bestämnde mig för att minsan ta och äta på mac donalds. Efter 25 minuter i kö så fick jag min salad. UTAN BRÖD, vad tusan. Så arg och upprörd som jag var över min ursla inte ens goda "snabbmat" så gick jag och köpade mig typ 5 ton choklad.

Det stör mig något fruktansvärt att jag inte har hittat mig ett favorit cafe ännu som jag kan spendera timmar på och läsa onödiga tidningar och dricka kaffe.

Min kära syster kom hem ifrån turklandet idag iallafall, brun. Nu är hon brun och äckligt vältränad. Ska slå henne gul och blå när jag kommer hem så hon ser lite mer männsklig ut och inte sådär modelig.

Idag är den 5th November. Det betyder att det är bonfire night och folk skjuter fyrverkerier som galningar. För de som har sett V for Vendetta så vet ni att det har att göra med en man som försökte spränga parlamentet. Men I verkligheten så lyckas han inte, alltså inte alls så coolt som i filmen.

Idag har Ava petat en ballong i mitt öga och hon tröstade mig genom att pussa mig i ögat. Tanken var god, handlingen var desto sämre.
Jag har också hittat mammans brors dvd samling med runt 500 filmer och serier. Ganska härligt så att säga. Jag har också städat, diskat och vunnit en disskution om vindruvor med Ava. Jag har också kommit på att den mest simpla förklaringen man kan ge ett barn om varför den inte får röra vissa saker är, "Den sover." Som tillexempel mobiltelefoner, nycklar och andra föremål som man gärna vill låta ligga kvar på sin plats.

Idag skådade mitt öga två väskor, en som det stod Team Jacob på och en som det stod Team Edward på. Ganska epic.

Det regnar och är kallt så det är nästan som att vara hemma. Jag saknar hemma idag, saknar att slås med my och dra dåliga skämt för mina stackars föräldrar. Saknar min lilla vovve. Mitt lilla lurv, världens sötaste lilla väsen är hon. Mitt lilla liv.

Så jag badar i bubbel vatten och dricker varm choklad efter att jag vart ute och vandrat på små gator och kollat in små små affärer. Sådär små så man undrar om de ens har plats att sälja något. En bok affär hade iallafall plats att sälja min harry potter bok jag letat efter. The tales of Beedle the Bard. Om ni har läst den sista harry potter boken så vet ni att det är med en sagobok där som har en viktig roll. Iallafall så har J.K.Rowling skrivit den med så att man kan få läsa den. Med kommentarer av Dumbledore. FRÄNT.

Jag hittade också en affär som säljer normal jäkla mjölk, så jag hävde i mig en halv liter bara sådär. Bara för att jag kan.

Idag vaknad ejag klockan 05.03 och var kalaas pigg. Efter många och men så somnade jag om bara för att vakna av klockan vid 7 och vara dödligt trött. Ologiskt. Så idag har jag vilat mig i form och ätit majs. Majs på burk, världens simplaste mat. Man öppnar locket, tar en sked och är det klart.

Vid 4 plockade jag upp Ava på dagis och sen sjöng vi buss sången hela vägen hem. I andra ord betyder det att det int evar en enda snygg själ på bussen så jag kunde lika bra sjunga med och inte skämmas ett dugg. När vi kom hem så fixade jag mat. Pasta - värmd kyckling och ketchup. Fråga mig inte varför hon ville ha ketchup på, men jag minns starkt att jag hade en sådan ålder med. Att ha ketchup-på-allt åldern. Men Ava gav iallafall maten tummen upp. Kock kanske man ska bli. Majs, pasta och pannkakor, kan man komma långt på har jag hört. Värma pizza i micro kan jag med. Jag är ett riktigt kap i smyg.



Just det sen köpade jag ett bad-skum-sak. Som gör att man somnar lättare, vad vet jag. Det bubblar, det räcker för mig.


Iallafall mellanklockan 4 och halv 7 skulle jag vara barnvakt. Detta blev senare till kvart i 8. Men eftersom att Ava går och lägger sig vid 7 i vanliga fall så blev det lurigt. Så jag borstade flickans tänder och fick på den pyjamas. Både hon och jag insåg att det var ingen ide alls att försöka lägga henne så hon fick små sova i soffan tills pappan kom hem och la henne. Jag är kalas bra på barn.

Idag vaknade jag med tanken att jag minsan skulle ta mig iväg och simma, så jag packade min väska och gick till bussen. Väl på plats på busshållsplatsen så inser jag att bussen går först om en halvtimma så smart som jag är så tog jag en annan buss som stannar i närheten och tänkte, jag kan ju gå en bit. Inte så farligt.
Sagt och gjort jga anländer med bussen i "närheten" av gymmet och börjar traska. Tänker, kalas vad mycket fortare den här bussen gick än den jag skulle ta. Så jag går och går och går. Funderar lite på om jag är vilse ett tag, men nej jag har ju inte lämnat gångvägen så det är omöjligt. Efter att ha släpat på min nu "femton kilo" tunga väska i sådär 4 kilometer så anländer jag vid gymmet. Samtidigt, som bussen jag skulle ta anländer. VANSINNE.

Idag fick jag beröm av en pensionerad kock för mina pannkakor. BEAT THAT.

Nu är jag barnvakt för Ava som har fåt för sig att jäklas med mig och pratar och gråter i sömnen ikväll. Så jag springer upp och ner för trapporna som en galning.

Ava skådar en flicka med en likadan hundvalps-leksak som hon har hemma.
När hon möter flickan så säger hon.
Ava: I got that one.
Flickans mamma: You got a puppy at home to?
Ava: Yes.
Flicka: Whats his name?
Ava: Puppy.
Flickan med en förvånadsvärd förvånad röst och ansikts uttryck: MINE TO!

Så himla sött, båda två helt chockade, som om detta var det mest osannoliga som kunnat hända. Oddsen att båda skulle ha samma namn.

Mitt hjärta smälte lite.